Om ich robot (klubb i Malmö)

Det var jättekul! Sluta inte! Vad är det mer att säga? Slår Jarre-fast helt olika. Och samma vecka. Minimalt, kompakt, minimalistiskt, monotont. Dopplereffekt, The Sun & the rainfall (3 ggr), Photographic, Nitzer Ebb blandat med Numbers… Nere i ett hål, under ett hotell… DAF, Krupps… Fattades inget. Ljus och Woody Allen som robot-om och om igen. Och öl…
(Också på synthblogg.se)

Recension av Anja Utlers "Låga"

Var på Hbgs Stadsbibliotek på lunchen. Ryckte åt mig några böcker från "Kulturrådets" hylla.
Bl a Anja Utlers "Låga".

Den var riktigt bra, snabbläst. Läste den på tåget hem från jobbet. Genom intryck av ljud: tyska, rör sig ett ljudlandskap fram. Skulle vara spännande att läsa tyska orginalet. På något sätt uttrycks en förvirring men ändå kontroll i det sexualiserade landskapet där röster svarar på varandra från olika håll. (Detta framkommer mycket mer på den ljud-cd som medföljer, där författaren svarar i kör på sig själv och pratar som i mun på sig själv utan att invänta samtalet i Det Civiliserade utan bryter av den språksociala Normativiteten). Man känner igen Blixa Bargelds väsande stämma genom Einsturzende Neubautens musik, väntar bara på en borr eller slag från ett stålrör eller en kundvagn som slängs i betonggolvet likt en symbolik över konsumtions-och industrisamhällets kollaps.

Att höra Die Krupps "Larm macht Spass" i lurarna samtidigt känns naturligt. Stålverken och gruvorna känns i rytmiken. Orden blir en trumma, en hammare. En spännande läsning. Född -74, svår att översätta enligt översättaren. "-ach"-ljuden är svåra att översätta i sin kraft men också sin sårbarhet, säger översättaren. I det ljudlandskap där Anja Utler rör sig, när man lyssnar på skivan uppträder tydligare förvirringen, metropolisen, urbaniteten, de delade och sammansatta personligheterna.

Kraftwerks tidiga verk med "Autobahn", "Radio Activity" och "Trans Europe Express" känns inte långt borta. På något sätt anknyter denna moderna diktsvit till uppbrutna 60-talets syn på modernitet, uppbrott, ångest, världssyn...

Att Die Krupps döpt sitt förstlingsverk till "Stahlwerkssymphonie" är nog ingen tillfällighet!

Det verkar ligga i "det Tyska"!

Alain Robbe-Grillet har dött

Den åldersdigne författaren Alain Robbe-Grillet har dött, enl dagens DN. Han gjorde manuset till storfilm "Last year in Marienbad" som många (fyrtiotalister) såg på 60-talet. När den visades på FFF så var det fullt i salongen. Anledningen till att jag fick upp ögonen för honom var att han hade gjort filmen "Trans-Europ Express" -vars influenser i namn, titel o tema jag inte ens behöver påpeka...

Till saken hör att jag har tagit upp kopplingen mellan Kraftwerk och den franska intellektuella diskursen på synthblogg, http://www.synthblogg.se/ . Där hävdar jag att Kraftwerk, om inte de själva så, Emil Schult, (tänker jag såhär i efterhand) med säkerhet har plockat upp idén om ett tåg, en rytm, en bana, ett betraktande, även om Kraftwerk gör det på ett mer intellektuellt sätt än Alain Robbe-Grillets film, där sexuella fantasier blandas med tågresor, uppbrott av författarens vara och dialogens uppsprickande i förhållande till verkligheten på tåget.

Poststrukturalistiskt så det förslår, med uppbrott, dekonstruktion av det egna jaget, det egna berättandet som kommenteras och ändras av manusförfattarens flickvän/sekreterare/tillrättavisare.

Han har även skrivit "Jalusi" som faktiskt går att läsa, handlar om hur det är att se genom, men ändå inte, att se en glimt av ett händelseförlopp där man tror man förstår i ett tillsynes strukturerat (välstrukturerat) Universum där det viktiga inte är personerna, utan de kan kallas A och B och mötas eller inte mötas, det viktiga är inte om de möts utan att de ÄR i det Universum/Tillstånd/Sammanhang där allt är symmetriskt, alla formationer är linjära och nästan därmed naturvetenskapliga, distanserade, vackra i en avindiviualiserad symmetri...

Ljus och mörker, aldrig direkt färg...

"I Labyrinten" började jag läsa innan jul och den är svårare, handlar om en fransk soldat från första världskriget som driver runt, försöker hitta ett sammanhang i ett ödeland (wasteland) eller ett vara, trodde han letade efter något/-n som han skulle träffa, men vet inte vem eller var.

Uppluckrande av Varat, Tiden, Sammanhang, Vilsenhet i ett shellshocktillstånd där inget är sig likt, inget Vara kanske finns, och ändå finns det symmetrier, sammanhang...

Alain Robbe-Grillet pekade på influenser med Strindbergs Drömspel och Inferno och visst möter man dessa impulser av att saker hör samman, berättaren bryter upp det egna jag men ändå inte, går tillbaka, ser sammanhang och tecken i det lilla, driver med sig själv, skämtar med sig själv, bjuder på sina egna fantasier, låter associationerna härja fritt...

I det franska intellektuella från Foucault, Sartre, Camus blandas betraktandet med det inre skeendet och utgör -eller inte -en reaktion på Varat och Världen. Det är Individen eller den Avidentifierade individen som utgör en gemensam helhet eller en sammansmältning där omgivningen och det egna tankeskeendet går ihop, samman och skapar något annat. Kanske bara en betraktelse, kanske en enkel sådan, men ofta då en symbol för något annat...

Den sista (ut-)posten?

För länge sedan var det inne att blogga. Nu är det inne att sluta blogga. Från en del mediakändisar i alla fall. Kanske tar det "real life" över mer och mer. Så har det i alla fall blivit för mig. Jag får ursäkta alla säkert bevikna läsare som har fått utstå att det har blivit nolläge här i flera månander, men vad göra? Stress på jobbet så man nästan går i bitar för att man har tagit på sig för mycket och enda lösningen är att inse faktum: Är man småbarnspappa så är man. Då ska man inte blogga, man ska jobba det man ska, man kommer hem och är en god familjefar. Inga andra krav ska man ha. Man ska inte tänka på sin framtid, men ska leva för att man är här och nu. Och för sina barn och sin familj. Så mycket bättre går det när man inser att det är inte värt att spinga iväg. Säkert växer magen och säkert får man mindre input och sämre koll på alla hypade grejor, men måste man vara så hypad jämt?

En hypad sak jag gjort just (kanske är det dock ett medelålderskomplex?) är att jag har köpt senaste numret av musiktidningen MixMag. Där ingår en skiva som i och för sig har den skamfulla rubriken "Ibiza 07", men jag måste säga att jag nog tycker en del av den där Ibiza-technon är rätt bra. I alla fall den här samlingen. Det är en grupp som heter M.A.N.D.Y. som mixat och kompilerat. Rätt bra. De har bl a tagit med "O Superman" av Laurie Anderson; "Ha, ha, ha-Oh Superman-Where are you?" Kul f ö när Henrik Schyffert gjorde en parodi på denna låt i NileCity med en plasthamburgare (en låt som är så arty och seriös...). Nåja, annan input var att jag såg Pet Shop Boys i Köpenhamn för några veckor sedan med gustav. Det var en mycket bra spelning, bra ljud och bra scenshow. Tyvärr såg vi knappt någonting, eftersom vi hamnade längst bakom en crowd på 39 000 pers...Men är det inte som Neil och Chris säger: "I want to be part of the crowd"? Jfr det med Human League's devis: "Sound of the crowd", som de f ö öppnade sin konsert med i Gbg för ett par år sedan med coola solglas o dyl...

Nåja, PSB är bra, men lite softa. Bättre att gå tillbaka till gamla Kraftwerk som alltid håller i längden. Dessutom har jag lyssnat in mig en del på cykeln "Heute Abend-Numbers-Computer World" som är ju i olika versioner på olika liveplattor. Det märks att de ändå förändras genom åren.

Det finns mycket nytt som jag borde förtälja, men jag vill mest återge ett livstecken innan det blir för lång tid mellan blogginläggen, jag har tänkt jag skulle skriva länge, men det har inte blivit av, precis som jag har varit dålig på att höra av mig till kompisar mm. Dock finns det en tid efter småbarnstiden och varför förstöra småbarnstiden med att splittra upp sig på annat-egentligen?

Nya Kraftwerkalbum

Kraftwerk har gett ut sina album på nytt. Här märker man ånyo deras förkärlek för att revidera historien. På alla album står det på baksidan att konceptet + production var gjord av Ralf Hutter och Florian Schneider. Karl Bartos och Wolfgang Flur är knappt nämnda. Omslagen till Radio-Acitivity, Autobahn, Trans Europe Express är också omgjorda, till mer konceptuella symboler än tidigare. Porträttet på de fyra i Kw på TEE är utbytt mot ett tåg.

Tänk vad de kan hitta på!

8 bit

8 bitvågen är ngt som bara har kommit över en. I detta gränsland, mellan Kraftwerk och dataspel, mellan retro och future, bildas musik som låter som de dataspel man satt vid, inte knappt C-64, utan vic-20 eller rentav Game and Watch.

Legopop:

http://profile.myspace.com/index.cfm?fuseaction=user.viewprofile&friendid=56538831

En hyllningsskiva till Kraftwerk har kommit ut, just i 8-bit-version, som spelas ofta på Gameboy mm. Det finns säkert fler ortodoxa och tekniska förklaringar, men de kan inte jag...

Lyssna in covern på "Pocket Calculator"-man ryser:
http://www.myspace.com/psilodump

(av "Psilodump"...)-vilken bas...