Länge sedan!

Det var länge sedan jag skrev här. Tiden räcker inte till. De som vill kan följa andra bloggar: "Från en räkas horisont" är min jobb-blogg och sedan finns det "Synthblogg 2.0" som jag skriver på tillsammans med Gustav och ett par andra.

För övrigt: Har köpt biljett till Jarre och Depeche, lyssnar in mig på Die Krupps inför konsert. Läser just nu "Vi, drunknade" av Carsten Jensen och "Öken" av LeClezio. Kul att det blev en fransk författare i år-efter mitt intresse för Robbe-Grillet... Han nämndes förresten i en film jag så härom veckan: "Sideways". Den kryptiske bedagade författaren och egentligen vinkännaren sade om sin bok "...sedan fortsätter den som en Robbe-Grillet-deckare"...

Annars är det bra! Kämpar mellan barnsjukdomar, förverkliga sig själv, synthmusiken, böckerna, jobbet, natten, sömnen...

Alice in Videoland- (o annat)

Det var länge sedan jag var här. Pappaledighet o intensivt på jobbet gör att jag inte kan sitta vid datorn mer än nödvändigt.

Alice in Videoland var på Malmöfestivalen i går. Och de var bra. Kort spelning, lite synd. Deras första album "Maiden Voyage" kom ut 2003 eller 2002 och var bra. Sedan har deras senaste album fått bra betyg i Zero.

Annars var det kul att vara ute med Gustav. Stående skämtet var: "Vad skulle Alain Robbe-Grillet gjort i den här situationen?" Högt tryck på malmöfestivalen, mycket folk på Stortorget. Jag undrar hur det blir när Familjen, Slagsmålsklubben, BWO och det franska Etienne de Crecy är på Stortorget på fredag. Nä, nu börjat jag bli hungrig, det blev sent i går. Vad gäller Alain Robbe-Grillet började jag på "Rendez-Vous i Hong-Kong" i går och läste lite om honom i litteraturhistorian efter 4 öl. Drömde rätt röriga drömmar må jag säga...

Till alla som varit inne på min blogg fastän jag inte skrivit något på länge: Tack! Var hälsad!

Tog t om ett foto av Berlintåget: "Berlin 202" ligger nu i min mobil. TEE? Front 242? Kanske...

Lite om Alice in Videoland: Sångerskan energisk, C-64-pop, röj, DAF-gångar mm...

Alain Robbe-Grillet har dött

Den åldersdigne författaren Alain Robbe-Grillet har dött, enl dagens DN. Han gjorde manuset till storfilm "Last year in Marienbad" som många (fyrtiotalister) såg på 60-talet. När den visades på FFF så var det fullt i salongen. Anledningen till att jag fick upp ögonen för honom var att han hade gjort filmen "Trans-Europ Express" -vars influenser i namn, titel o tema jag inte ens behöver påpeka...

Till saken hör att jag har tagit upp kopplingen mellan Kraftwerk och den franska intellektuella diskursen på synthblogg, http://www.synthblogg.se/ . Där hävdar jag att Kraftwerk, om inte de själva så, Emil Schult, (tänker jag såhär i efterhand) med säkerhet har plockat upp idén om ett tåg, en rytm, en bana, ett betraktande, även om Kraftwerk gör det på ett mer intellektuellt sätt än Alain Robbe-Grillets film, där sexuella fantasier blandas med tågresor, uppbrott av författarens vara och dialogens uppsprickande i förhållande till verkligheten på tåget.

Poststrukturalistiskt så det förslår, med uppbrott, dekonstruktion av det egna jaget, det egna berättandet som kommenteras och ändras av manusförfattarens flickvän/sekreterare/tillrättavisare.

Han har även skrivit "Jalusi" som faktiskt går att läsa, handlar om hur det är att se genom, men ändå inte, att se en glimt av ett händelseförlopp där man tror man förstår i ett tillsynes strukturerat (välstrukturerat) Universum där det viktiga inte är personerna, utan de kan kallas A och B och mötas eller inte mötas, det viktiga är inte om de möts utan att de ÄR i det Universum/Tillstånd/Sammanhang där allt är symmetriskt, alla formationer är linjära och nästan därmed naturvetenskapliga, distanserade, vackra i en avindiviualiserad symmetri...

Ljus och mörker, aldrig direkt färg...

"I Labyrinten" började jag läsa innan jul och den är svårare, handlar om en fransk soldat från första världskriget som driver runt, försöker hitta ett sammanhang i ett ödeland (wasteland) eller ett vara, trodde han letade efter något/-n som han skulle träffa, men vet inte vem eller var.

Uppluckrande av Varat, Tiden, Sammanhang, Vilsenhet i ett shellshocktillstånd där inget är sig likt, inget Vara kanske finns, och ändå finns det symmetrier, sammanhang...

Alain Robbe-Grillet pekade på influenser med Strindbergs Drömspel och Inferno och visst möter man dessa impulser av att saker hör samman, berättaren bryter upp det egna jag men ändå inte, går tillbaka, ser sammanhang och tecken i det lilla, driver med sig själv, skämtar med sig själv, bjuder på sina egna fantasier, låter associationerna härja fritt...

I det franska intellektuella från Foucault, Sartre, Camus blandas betraktandet med det inre skeendet och utgör -eller inte -en reaktion på Varat och Världen. Det är Individen eller den Avidentifierade individen som utgör en gemensam helhet eller en sammansmältning där omgivningen och det egna tankeskeendet går ihop, samman och skapar något annat. Kanske bara en betraktelse, kanske en enkel sådan, men ofta då en symbol för något annat...