Rapport från fjärrlånekonferens

Rapport från fjärrlånekonferensen i Sthlm 27/4
/Ludvig Holmdahl

Trender:
-Ökad automatisering
-Mer låntagarinriktat.
-Vad vill individen ha? : Boken! (Vad har biblioteket? : Regler!)


Konferensen i sthlm av Sv Biblioteksförening kännetecknas av en attityd som befrämjar nytänkande och en attityd till fjärrlånet: Det är till för individens skull. Kanske man inte ska kalla den som behöver boken varken ”låntagare”, ”konsument”, ”kund” eller ens ”student”, utan bara en individ som alla andra. Ibland behöver eller vill en person ha en hamburgare, ibland en bok, ibland en promenad. Finns inte just den där boken på plats i just det där ögonblicket kanske man köper en blomma i stället under 20 sekunder man har. Som en av föreläsarna sade, en webbplats har t ex 20 s på sig för att väcka intresset.

Det stora var (som sagt) attityden från Danmark och fjärrlåneutredningen där fokuseringen är på individen och dess info-behov eller rättare sagt önskemål är i centrum. Hittar låntagaren (”individen”/”studenten” et c) ngt struntar han eller hon i om boken är här eller inte. Han vill ha boken och inte behöva krångla, inte behöva vänta veckovis. Det ska gå att leta på ett ställe, trycka på en knapp. Leveranstid kan man förstå, om det rör sig runt ett par dagar. I Danmark kan man nu i det nästan helautomatiserade systemet, hitta boken, trycka på en knapp och sedan inte behöva tänka mer.

Boken kommer efter ett par dagar. Kunden behöver inte bry sig. Vad ska då biblioteket göra?

Gunilla Forss höll ett föredrag om ”Envar sin egen referensbibliotekarie- eller?”. Behövs biblioteken och bibliotekarien när ”allt” finns på nätet är den retoriska frågan?

Ja, biblioteket och bibliotekarien behövs är svaret. För alla snåriga frågor, alla konstiga små (grå) rapporter, alla söksträngar och sökkällor som finns.

Kanske är det enligt min mening snarare här (i sökstrategin och söktaktiken) som bibliotekarien behövs. Jag håller inte riktigt med Gunilla Forss i hennes resonemang om att bibliotekariens existensberättigande ligger i om man känner till den ena söktjänsten eller den andra . Däremot kan bibliotekarien likt en guide peka i en viss väg, ge råd och annat, men i särskilt universitetsmiljön handlar det inte om att lösa frågan. Snarare ge anvisningar (till fortsatt sökande). Den danska strategin: Att låta de som kan göra saker själv är bra. Det kommer att öka böckernas cirkulation dock, men? I fjärrlånehanteringen frågades också om praktiska frågor: Måste boken lämnas tillbaka till det långivande stället innan den kanske ska iväg till ett annat bibliotek? Kan inte rentav det bibliotek som lånat in boken behålla den?

Fjärrlånets definition är att alla individer (enligt utredningen) ska ha rätt till information, mot det står att att biblioteken (bibliotekarien) bestämmer.
-Ska boken lånas ut eller inte?
-Ska boken lånas in eller inte?
Hur mycket är moral och principer? Det förekommer fall där ett fjärrlån nekas pga moraliska skäl. Boken hade inte köpts in p g a moraliska skäl. Därför kunde man inte fjärrlåna in den heller.

Jag tycker alltså att det mest intressanta med konferensen är funderingarna och ställningstagandena runt detta att låntagarna antagligen har mer ansvar än man tror. Jag tror från föreläsningarna att hade låntagaren kunnat sköta mycket själv och kanske beställt ngt han visar sig inte behöva och lämnar det är det ingen större skada skedd. Fjärrlånebibliotekariens arbetstid har ju inte tagits upp.

Det vore intressant att se om man mer kunde gå Danmarks väg, där processen blir kortare. Låntagaren behöver knappt bry sig om boken finns på det närmaste biblioteket eller inte.

Som Anette Johansson sade i samband med utredningen: ”Rörliga personer som [t ex] jobbar på ett ställe, bor på ett annat (och kanske rör sig av andra anledningar i en tredje zon, min anm.] ” –för de är ordet ”ditt lokala bibliotek” meningslöst. Ska man tvingas fjärrlåna till sitt filialbibliotek i obygden i sitt villaområde med usla öppettider bara för det är där man bor?

För övrigt var Britt Sagnert lysande! Med sin stringens, trevlighet och kunnighet är hon en stjärna på fjärrlånehimlen!

En mycket bra konferens som ger en mer tankar och funderingar än man tänkte på sedan innan.

PS
Läste (klart) fjärrlåneutredningen på väg till jobb nästa dag. Många sidor, men välskriven. Tar ett stort tag över övergripande frågor man reflekterar över i den dagliga fjärrlåneverksamheten, t ex:

-Användaren vill ha boken snabbt, struntar i vem som ska distribuera den eller vems den är från början.

-Transporterna är bra om det utvecklas. Transportsystem har påbörjats. Kjell Helmebo från Språk-och Litteraturcentrums bibliotek i Lund sade att det ska börja i maj. (Norsk Transportservice)

-Kostnader, typ av låntagare också intressant, men mer intressant för biblioteket än för användaren.

-Användaren vill ha boken snabbtoch gratis, laddar kanske hellre ner den från student Bay eller kopierar den om den inte får den. Det strikta antalet kursböcker gör att studenten söker sig till folkbiblioteken och fjärrlånebeställer den därifrån.

Bara några saker man ser i det dagliga arbetet…

/Ludvig