Rammsteins nya

Rammsteins nya är riktigt bra. Lite mer traditionell än gamla "Reise, Reise".

William S.

Läste lite William S Burroughs (eller hur han nu stavas) i går. "Biljetten som exploderade" lånade jag på bibblan. Den är rätt bra, men man blir rätt yr av hans långa meningar och halsbrytande vändningar...

Helsingborg

Jag är tillbaka i Helsingborg med mitt jobb. Det känns bra. Mycket roliga saker har jag varit på via mitt jobb, t ex var det en konferens på malmö Högskola förra veckan om service till studenter med läshandikapp. Det var rätt många där.

Depeches nya

Depeche Modes nya skiva är inte så dålig alls. Lågmäld och deppig, men den har gått i min mp3 i alla fall...

Inriktning

Jag har funderat på inriktningen på bloggen. I början var det mer blandat ämnen: tankar om livet, tankar om bloggande, tankar om yrket som bibliotekarie, lite om bekanta...Nu har det blivit en mer inriktning på mina intressen: synthmusik, kultur i största allmänhet och lite film. Vi får se vad det blir. Personliga reflektioner kan alltid vara lite känsligt, dock...

Upptäckt!

Det är kul att fler och fler upptäcker min blogg-det gör att man blir inspirerad att skriva...

Psyche-reflektion

Psyche http://www.psyche-hq.de/ spelade i Gbg i fredags. För en liten skara. Psyche drar inte mycket folk, bara ca 40-50 pers var där. Men spelningen var som vanligt jättebra. Darrin Huss fångade stämningsfullt konserten. Som vanligt.

Mässan

Mässan var full av intryck. den bästa mässan hittills trots att jag knappt var på golvet alls. Denna gång kom jag ju på fredan och stannade över hela helgen. Det bästa var däruppe och där nere var det förskräcklig krämarstämning...

Jag tänkte bara att ngt måste jag ju skriva om detta....

Får se om det kommer mer sedan...

Karl Bartos -utlåtande

Nu har det varit en aktiv helg igen. I fredags satte jag mig på tåget. Var uppe efter 3 h i Gbg. Sedan gick jag till hotell Park. Efter att ha kopplat av lite gick jag ut i foajén. När jag skulle ut höll jag på att fastna i rulldörren med Björn Ranelid och hans fru. Vilken mardröm...

Sedan såg jag Karl Bartos på Romo. Det var bra, men det var ju inte som Kraftwerk. Man förstår varför Ralf och Florian och han inte passade ihop. Han har sagt att han ville göra en lite "Buick" själva medan de andra höll på och aldrig blev klara med sin Rolls-Royce...Nåja, hans show var ojämn och lite lätt ogenomtänkt. En del nummer var svaga, framför allt de Kraftwerknummer som han inte verkade vara så förstjust i, och det var "Numbers, Computer World och The Robots". Det är ju lite svårt för honom när han inte har några robotar och visa upp som Kraftwerk har. Å andra sidan kan man tolka det som om det är just han och publiken som är robotarna och att det inte finns några verkliga robotar utan bara aktörer som kan tolkas som robotar och den gamlar frågan återkommer: Är det som står på scenen en robot eller inte? Men det framkom att det inte var någon robot. Han var hur käck som helst. De bästa numrena var Tour de France, Trans Europe Express, Computer Love och i någon mån Pocket Calculator.

Men det var i alla fall värt att se, fast jag vill poängtera att Kraftwerk var en mycket större helgjuten konceptuell upplevelse där man märker att minsta detalj har varit planerad i åtskilliga år, kanske 17 år, färgerna stämde på ett minituiöst sätt till de låtar som spelades o s v. Hos Karl Bartos var det lite hipp som happ. Han hade satsat mer på videoprojektionerna till sina egna låtar, som inte var vidare bra. En stor sak var dock hans spelning av "The Telephone Call" som är rätt intressant eftersom Kraftwerk aldrig spelat denna låt. Den verkar vara Karl Bartos stora inlägg på Electric Café, enda låten där han sjunger också. Den hade också en fin video.